Ett spår där jag går

Inser med lätt fasa att jag blivit som min far, (fast tvärtom).
Selektiv städare.
Kan lätt bo i kaos med taklampan tänd och obefintligt pynt, men klarar inte chipssmul och grus på golven.
Suger lister på jakt efter damm, men har minst fem högar med osorterade viktiga papper.
Drar fram dammsugaren flera gånger om dan, men slänger fortfarande kläderna på golvet i ett spår efter mig när jag går.

Den frånvarande bloggaren

Förvisso en jobbsöndag i Köpenhamn, men det är mer än så.
Jag känner mig inte i (blogg)form.

Vet inte om dagens kalldusch jobwise var en konsekvens av symboliken i spikmattan jag kunde välja som julklapp. Får flashbacks till förra julen. Då avblåstes det hela strax efter jul, denna gång är det på allvar.

Lägenheten, både den köpta och den sålda, upptar funderingar på olika fronter.

Moderns eventuella uppdykande, eller ej, till jul.

Stöket, icke det av julfröjd mysiga utan ett förvirrat lådkaos.

Resning, rensning.

När man har tagit viktiga beslut klarnar sikten en smula, energin återvänder något. När det dessutom sammanfaller med makens återhämtning kan det bli en effektiv torsdag som denna.

Julklappsköp i raketfart, espresso med pepparkakstryffel mitt i, sen städning och rensning i turbofart och med två tokglada barn som leker tafatt med dammsugaren och snurrhopp från soffan.

Bråte och råttor är i stort sett väck, energin återvänder således även i hemmet.

Nu ska jag öppna en-kilos-kartongen med belgiska praliner och värma lite glögg!

Help! I'm turning into my mom!

Som det kunde hetat på Dr Phil Show.

Detta inser jag när jag ligger på alla fyra och skrubbar geggskarven mellan toalettstol och golv med en liten tandborste. Precis som mamma alltid gjorde.

Min svartvita personlighet. Kan plöja fåror i all skit som ligger utspridd hemma i veckor, eller också ligger jag halvtimmesvis och skurar skarvar med små instrument.

Enough is enough

Nä. Nu går det inte längre.
Har varit utan städhjälp i tre månader och det går helt enkelt inte. NÄR ska man ha tid? Vi plockar, och tvättar, och viker, lagar mat och röjer i köket och kör högtryckstvätt av badrummet. Konstant. Allt det andra prioriteras inte. Vill hellre göra saker, umgås med barnen, träffa vänner, leka, skratta. Inte sura runt med mopp och dammtrasa varje ledig stund.

Så nu är det dags att ringa hit Gostbusters igen. For good.

The Cleaning Guy

Städmannen Aman kör sitt eget race.
"På list, under list, bakom list,
på kryddhylla, under kryddhylla, bakom kryddhylla"-mantrat
har plötsligt fått en innebörd.

Förra gången han var här hade han tömt diskmaskinen
och plockat in det rena porslinet på helt nya innovativa ställen.
Vår frukostdisk körde han till hälften i en för övrigt tom maskin.
Inuti kaffekokaren hade han gått loss med svinto,
men helt förträngt att dammsuga lister och torka smutsrandiga toadörrar.

Så jag skrev en lapp.
Skit i disken och kaffekokarens innandöme, torka i stället våra skitiga lister!

"Uuutmärkt! Tack!" svarade Aman på samma lapp denna måndag, tillika städdag.

Och hade glatt glömt att torka de vällingkletiga soffborden till förmån för
en total ommöblering inuti vårt badrumsskåp där nu herr- och damsida blivit unisex och jag fått raklöddret och tandtråden, medan maken fick gamla kådisar och damparfym.