Hösthelg

Och nu har jag just suttit på toalettlocket med fötterna mot handfatet och kontemplerat en stund, medan nagellacket i "Bare Fudge" torkade.

Hela helgen full av uppskruvat ljud och ljus efter en kraschbomfredag i stor familjehög på golvet framför Idol och alla somnade nio.

Livet i ettan innebär att vi blir omåttligt bortskämda med omsorg i form av sällskap, middagar och fikor av bästa grannfamiljerna på Gärdet.

Krönte helgen med Musse-kalas och finaste mössen ever.

Höst

Kastanjerna blottar sina blanka sköten i daggfuktigt gräs.
Det är bara nu. Nu och bara få dagar av ren blankhet.
Höstvinden tar tag i håret på ekarna, ruskar om.
Och rakt igenom blåser höstens andedräkt,
blåser rakt igenom mig och gör mig klar.

Nu är jag här!
Nu är jag i alla dessa skikt av tid som jag funnits till.
Nu framkallar vinden i mig ett vrål, en glädje, en glöd.

Klar luft på östsidan

Nu känns allt mycket lättare.

Om det är för höstluftens klarhet och kyla,
eller för att jag diskar av punkt efter punkt på min Göra-lista,
ett jobbmässigt flow,
eller för att jag äntligen tagit tag i saker som jag dragit på länge,
och känt att jag blivit förstådd och sedd,
eller för att jag har en tillfällig vapenvila och kärleksfullt utbyte av blommiga brev med min mor.

Hur som helst, en frid mitt i all jobb- och dagisstress, har bosatt sig i solar plexus,
och jag vänder mitt ansikte mot solen.