Le week-end

Maken kom hem glad i hågen vid midnatt från multikulti-kalas hos kollegan,
och jag hade just bölat ner soffan tittandes på "Babel".

Väcktes milt imorse av sonen som låg hopkurad som en liten tax vid dubbelsängens fotända, klockan kvart i nio. Snabbfrulle och hopp i väg i vadarstövlar och frillifrill-paraplyn till Vallentuna badhus och träff med sköna vännerna i plurret. Klara lagom till kurrikurrmage vid lunch.

Herr P hade förberett och lagat fantastiskt köttfärslimpa med munvattnande tillbehör i form av kapris, syltlök, saltgurka och rödbetor. Bästaste kaffet i moccamastern och barnen i lekakshimlen på våning ovanpå.

Sen hem för omladdning, förbereda söndagsmiddag med glamourmor B. Klassisk husman, kokt torsk med äggsås, och till dessert en hemsvängd pecannötsäppelpaj med vaniljglass.

Trött och nöjd över en bra helg.

På tisdag åker jag till Aten.

En onsdagseftermiddag när man rusar från jobbet

Klockan är tjugo i fyra.
Jag ser dom på håll.

En randig mössa med tofs och en röd Bamsemössa som virvlar runt i glada lekar med dom andra barnen. Jag ser fröken Maria peka på något på marken, förmodligen fler vårtecken eller något djurspår, och jag ser fröken Anna sitta med tre barn i famnen i nån slags lek.

Jag är glad över att jag kom ifrån lite tidigare idag.

Så rullar jag upp vagnen vid grinden och från den sekunden är allt som förbytt. Sonens ansikte förvrids i arg gråt, eftersom jag kom "mitt i leken", dottern vill genast gå och gunga, sonen börjar tjata om russin och när jag förklarar att jag sprungit direkt från jobbet och inte hunnit få med russinen bryter han ihop i en vrålande hög. Dottern börjar vråla högre om gungningen, och när hon får veta att vi inte alls ska gå och gunga idag bryter hon å sin sida ihop i en vrål- och snorhög.

Pulsen går upp och jag känner en tyngd i bröstet. Trycker så lugnt jag kan ner dottern i vagnen och försöker lirka upp sonen där bak. Han hänger sig på bromsarna och skriker. Det tar tjugo minuter att komma ut från grinden.

Det skriks hela vägen hem, i trapphuset och upp i hissen. Grusiga kläder och skor kastas huller om buller i hallen. Händer tvättas och dottern hinner inte riktigt få av sig alla kläder innan kisset kommer, så sanering av golv och snabb avduschning.

Sonen börjar tjata om en macka och när jag förklarar att vi ska ju äta om en timme så bryter han ihop i en vrålhög. Jag erbjuder äpple. Dottern nappar, sonen kreverar. Sonen får en halv macka och ett glas mjölk. Mitt huvud bultar av värk.

Fem minuters lugn. Sen kommer sonen på att vi ska leka kurragömma. Men jag vill dammsuga upp allt grus från hallen som nu börjar dras runt i lägenheten, hänga upp kissiga byxor och påbörja middagen. Sonen bryter ihop i en snörvelhög när jag inte vill leka. Lek med din syster! Går inte hem alls.

Fiskpinnarna går hem, jag tömmer diskmaskinen medan det dras i mina byxor och bölas och skriks om att jag ska följa med och vika pappersflygplan, fixa skattjakt och lösa syskonkonflikter om vem som hade nån ful liten plastgubbe först.

Bolibompatimmen en oas i kaoset.
Sen börjas det igen. NÄ, det kan inte vara natt NU - det är ju LJUST! Vi vill sova i soffan! Inte DEN pyjamasen! FEEEEEL blöja, det ska va en blöja med en KOAAAAAALA på! Pappas tandkräm, inte barntandkrämen! Dottern vägrar ta av sig kläderna, vägrar borsta tänderna, vägrar vara med och läsa saga. Ligger på mattan i vardagsrummet och skriker väldigt högt rakt ut. Jag får nog. Jag bär in skrikungen i sängen, tvångsborstar tänderna med vilt spottande till följd och vrålar tillbaka.

Två sagor, tre sånger och femhundratrettio kuddvändningar/filttillrättaläggningar/hot om stängd dörr senare så är nu denna dags underbara kvalitetstid med dom barn jag älskar högst av allt, till ända.

Jag skulle behöva en fet whiskey, men nu måste jag jobba.

Matematiska samband av ren frustration

Andelen strul och tjat vid läggdags står i stark exponentiell korrelation till antalet öppningar av kökslucka No 4 kvällstid mellan ca 19 och 20.30.

Bakom denna lucka gömmer sig nämligen inpulat bland tallrikar och porslin, en värld av hemligt godis. M&M's, turkisk peppar, lakritssnören, guldpengar, Lindts Sea Salt choklad, ostbollar, sombreros, fruktplippar, sura bilar - you name it.

Jag måste ha det så.

Ikväll blev det tre rundor. Alla M&M'sen rök, samt en och annan sur biljävel.

Ljuvliga lördag!

Solen skiner, det är vår!

Vi ska ha middag ikväll och hela familjen är i uppror, som vanligt.
Barnen bråkar, vill gå ut, är uttråkade, tjatar, tjafsar, bråkar med varandra.

Vi är osams om vad vi ska äta, och hur detta har beslutats, och dessutom luktade det AS i kylskåpet imorse; lammsteken hade ruttnat. Jag fick ringa kockjouren.

Maken har sumpat våra cykelnycklar så den utlovade helgcyklingen uteblir.

Nu kan det bara bli bättre.

Skitkris

Har finally kapitulerat inför dammråttor av hästs storlek.
Har efter mycken vånda hissat vit flagg inför Goliats kamp mot tvättberg och möghögar.
Vi satsar nu våra sista slantar på tämligen hushållsnära tjänster och hoppas på att femtiotals-Anne i klut ska kunna hjälpa en familj i skitkris.