Jag bar röd kavaj, röda naglar, rött läppstift.
Bad pappa släppa av mig vid parkeringen.
Nöp mig i kinderna, tog ett djupt andetag, försökte anlägga en min av "jag-kollar-bara-läget" och gick in.
Tegelfärgat golv. En oljemålning stor som en bil i foajén. Pojkar. Killar. Attachéväskor. Texasräknare.
Och. En råttfärgad tofs med butter uppsyn. Ett mörkt krull som såg ut som om hon svalt en hela Perstorps ättika.
Men så. Ett blont huvud. Ett leende så smittande att jag vände mig om och undrade om det verkligen var riktat till mig. All in one face base. Brougeskor från Footlight. Smittande glädje.
Och senare. På första matteövningen. Inte ens det permanentade håret kunde dölja intelligensen och den framtida vänskapen i blicken. Hon hjälpte en stackars naturvetare med fysiken, och hon var coolt snygg.
Första november 1992 flyttade vi in i Karlslokslyan i Lund. Mitt första boende utanför föräldrahemmet. Matschema, städschema och ett par lektioner till det bortskämda ensambarnet i konsten att tvätta kläder ("hur öppnar man maskinen?"). Förfester, efterfester, middagar. Pojkvänner, dejter, älskare.
Jag tror jag visste det redan då. Att dessa två, de kommer att spela en stor roll i mitt liv, resten av mitt liv.
And they really do.
Bad pappa släppa av mig vid parkeringen.
Nöp mig i kinderna, tog ett djupt andetag, försökte anlägga en min av "jag-kollar-bara-läget" och gick in.
Tegelfärgat golv. En oljemålning stor som en bil i foajén. Pojkar. Killar. Attachéväskor. Texasräknare.
Och. En råttfärgad tofs med butter uppsyn. Ett mörkt krull som såg ut som om hon svalt en hela Perstorps ättika.
Men så. Ett blont huvud. Ett leende så smittande att jag vände mig om och undrade om det verkligen var riktat till mig. All in one face base. Brougeskor från Footlight. Smittande glädje.
Och senare. På första matteövningen. Inte ens det permanentade håret kunde dölja intelligensen och den framtida vänskapen i blicken. Hon hjälpte en stackars naturvetare med fysiken, och hon var coolt snygg.
Första november 1992 flyttade vi in i Karlslokslyan i Lund. Mitt första boende utanför föräldrahemmet. Matschema, städschema och ett par lektioner till det bortskämda ensambarnet i konsten att tvätta kläder ("hur öppnar man maskinen?"). Förfester, efterfester, middagar. Pojkvänner, dejter, älskare.
Jag tror jag visste det redan då. Att dessa två, de kommer att spela en stor roll i mitt liv, resten av mitt liv.
And they really do.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar