Malmö avlöpte väl. Men förutsättningarna var ju också dom bästa; vädret, sviten, rigget. Nästan så att man kan förledas att inbilla sig att jag är en normal dotter med en normal moder i en normalt stingslig relation. Men jag vet ju. Skörheten. Glasskärvorna.
Och så jag då. Leder mig och min bäste vän rakt in på djupaste vatten. Det gör ont men det var tvunget. Jag vill inte gå in på det mer än så.
Det som gör mig lycklig: den ändå djupa kärleken, solen, värmen, barnen som cyklar på landet fast i stan, att få steka plättar till min dotter som ska på Junibacken imorgon.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Location:Strindet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar