Min förkylning har inte riktigt gått åt rätt håll. Rösten tappade jag redan hos de polska jesuiterna i fredags, och hostan har tilltagit.
Inatt vaknade jag av fruktansvärda hostkräkningar med stora slembollar. Maken tvingade iväg mig till närakuten och doktor Linda sa: -"Bra att du kom, du behöver nämligen både antibiotika och starkaste hostmixturen med morfin."
Så nu äter jag rödgula kapslar med penicillin och tar små huttar morfinstinna cocillana-etyfin.