onsdag 31 augusti 2011

Reklamationer

Jag tillhör inte dom som ofta reklamerar eller klagar. Men ibland får jag liksom nog.
När Rysskonsum sålt broccolibuketter fyllda med svarta baggar, och veckan innan svindyr sparris som var möglig vid hemkomst (och dessutom ofta har utgångna varor i hyllorna) så skrev jag ett mail till Coop. Fick ett trevligt svar.

Vad gjorde herr C? Han rusade ner till Rysskonsum med en stinkande baggfylld broccolipåse, ställde till världens scen, skällde ut butikschefen som först ville se kvitto och var allmänt tvär, gav hela skiftet ett lektion i kundservice, särskilt när man handlar mat för tretusen i månaden i den skitbutiken, och passade på att meddela att han DESSUTOM VILLE HA PENGARNA TILLBAKA FÖR DEN MÖGLIGA SPARRISEN SOM SÅLTS TILL HONOM FÖRRA VECKAN. Han fick det. Utan kvitto. Eller sparris.
Det var tyst i butiken när han gick ut.

Vi är lite olika där.

Mitt i veckan

Knaprar mina japanska droger och hoppas att näsrinn, nysningar och ögonsvull bara ska försvinna. Skolstartsbacillen slog till med full kraft vid lunchtid och sen dess har jag snutit mig kanske en miljard gånger. Utan överdrift.

Lejde i sista minuten ut barnen till hugade spekulanter men glömde tala om för objektet själv i fråga att det var nån annans farfar som skulle hämta från Fritids.
Själv stod jag och snöt mig ikapp med den rörda kollegan som högtidligt avtackades och bjöd på italiensk buffé. Medan maken gjorde premiär (på allvar!) i segwaypololaget som nummer 22. Världsmästerskap och så vidare.

Gjorde en trippelsaltomortal mellan ena änden av stadsdelen och den andra för att inom loppet av tio minuter plocka upp två barn på skilda adresser, och dessutom hinna vara trevlig mot de trevliga föräldrarna som förbarmat sig.

Hann även inom Rysskonsum och tjackade socker som ska bli äppelmos, men det orkar jag inte just nu. Nu blir det krasch och saltlakrits i soffan.

tisdag 30 augusti 2011

Femåringsfasor

Och dottern har kommit in i fasen rädd för att dö. Först för att hon stoppade ett blåbär i munnen efter att ha petat på en svamp som kanske var giftig. Sen för att det går springmask på dagis.
Och gråten eskalerade till hysteriskt hulkande vid läggdags, först ville hon inte säga, och sen kom förklaringen sötvis i det förtvivlade hysterihulket, att hon trodde att hon skulle dö.
Bäddade ner sötet i vår säng och låg nära nära hela natten.

Dottern, fem år men lång som en sexåring. Min amazonkvinna-to-be till dotter.
Modig som få. Försvarar både yngre och äldre. Men så liten och ängslig mellan varven.

söndag 28 augusti 2011

Svettig söndag

Slängde in två ungar och en bakfull man i bilen och drog till Norrtälje imorse.
Måste börja reka lite terräng inför eventuellt kommande ekonomiskt katastrofprojekt: sommarnöje (eller plåga?).

Femtio muppar irrade runt på den stackars gräsplätt som i annonsen var "en idyll, ett lummigt andningshål". Backade ut samma väg som vi kom och tvärnitade istället i en vägren där vi ramlade ut, stadsklädda i mossbelupen skog.

Hittade vad som sedan - efter okulär besiktning via Facebook - visade sig vara rödgul trumpetsvamp (hoppas vi).

Sladdade in på McD (som vi svurit på att aldrig besöka efter bilsemestern i somras) och tillförskansade oss varsin gammelsmurf varpå jag missbedömt tiden och slängde in nämnda ungar och fortfarade lätt bakfulle man i bilen och brände hemåt.

Med två minuters marginal och tofsarna på sned kom dottern i tid till baletten, jag fick en påse äpplen och lite skvaller, medan sonen avlämpades för lekdejt uppe på kullen.

Hem och svida om och så iväg på simskola för femåringen, som iklädd sin sportsimmarmundering snabbt blev uppgraderad till ny färg och klass eftersom hon - tjoho - kan simma.

De rödgula förvandlades till såstillbehör till fläskfilén och äpplena till mandelmassepaj och så var den söndagen all.

Gonatt!

lördag 27 augusti 2011

Vissa lördagar

Är liksom bara bra. Som allt annat i mitt liv blir det bäst om det finns en plan. Inom ramen för planen kan det sen gärna hända oförutsedda saker, men en övergripande generalplan.

Kom upp och ut på Djurgården eftersom det var extraträning i knatte-DIF. Satt med blåbärsmuffins och kaffe i solen medan sonen slängde sig i konstgräset som en annan italienare.

Sen bad och lunch i parken, stans mysigaste.

Och så kalas på det.
I samma veva såg jag helgens sjukaste sport utövas på planen brevid: Segwaypolo. Strax försvann maken och återfanns långt senare djupt insyltad i Stockholm Segwaypoloklubb. VM i Sydafrika 2012 och whatever.

Nu rosé i solen på balkongen innan de turkiska superjumbokräftorna ska få bekänna färg. Lyckosam lördag.



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 26 augusti 2011

Ansiktshår

Nu tar jag bladet från munnen:

Alltså - vad är det MED män som går runt med långt buskigt ÖRON- och/eller NÄSHÅR utstickande?? Finns det ingen i deras omgivning som kan säga till dom? En partner, en familjemedlem, en vän eller kollega? Ta bort buskarna i öron och näsa! Det är så sjukt ofräscht och gammelgubbsaktigt.

Så. Nu fick jag det sagt.

Salmiakbegär

Kan meddela att Turkiskpepparglassen var svingod!
Om man gillar turkisk peppar förstås.

Värd att jaga glassbilsmän för.

Sjuttiotalsglamour

När jag var liten kom det en gång i månaden förbi en tjej som sålde Avon.
Man fick en Avonkatalog och sen kryssade man för vad man ville handla. Det var skönhetsprodukter, parfymer, tvålar och små inredningspryttlar.
Mamma tyckte att tjejen var så trevlig så hon brukade handla lite grand.
För mig var det höjden av glamour.

Därför minns jag tydligt när jag en gång fick badskum i en flaska som hade formen av en robot. Supercool! Och jag minns också doften.

Så när jag imorse öppnade den nya flaskan med duschtvål och drog in doften drog jag samtidigt in doften av ett robotbadskum från svunna tider. Märkligt det där. Hur man på en millisekund slungas tillbaka.

torsdag 25 augusti 2011

Att få gå i skolan

Sonens skolstart genererar glädjepirr även i min lilla fjärilsmage.
Jag tyckte verkligen om att gå i skolan. Det har jag alltid gjort.
Något med oceanen av kunskap, snuddandet vid bråddjup av nödigt och onödigt vetande.
Lukten av nya suddgummin, vässade blyertspennor och böcker.

Blev därför så glad när unge herrn kom hem igår och så sjukt hett önskade sig en särskild sorts pennskrin som han hade sett någon i skolan ha. Ett skrin till bredden fyllt med färgpennor och trekantslinjaler. Klart mamma curlade fram ett sånt efter att ha letat igenom halva stan!

Det formligen skuttas till skolan. Så klart. Jag vet ju att det kommer komma andra tider; snöslask, taskiga kompisar, svåra läxor. Men än så länge pirrar det lika mycket i min mage som i hans av pur skollycka.

onsdag 24 augusti 2011

Le job

Har dragit igång.
Känns bokstavligen som om världen trillar över mig.
Samtal från Långtbortistan och Skumma Öriken.

Igår som igelkotten Ivar bland ömsom Colombia och Irak. Mest intressant förstås USA, UAE och Sydafrika. Men tydliga inviter från Indonesien och Turkiet.

Tänker dock mest på mormorsrutor, choklad och små röda sommarstugor. Hotell i Florida. Skidor. Att spikarna i mina tofflor släppt.

Le job. Ännu en säsong i statens tjänst.
At your service.

tisdag 23 augusti 2011

Kommentarer

I kategorin "Irriterande":

Jag fascineras av människor som
1) tvångmässigt måste lufta sina tvärtomåsikter högt och ljudligt
samt
2) kommenterar saker så att det blir mer eller mindre subtila förolämpningar.

(Min mamma var en mästare på tvåan.)

Man pratar exempelvis med någon om nånting och säger att "Jag tycker att den där gröna färgen är så härlig!" varpå människan opåkallat säger "Nä, det tycker verkligen inte jag." Nähä? Ok. Men måste man säga det?

Barn är ju också experter på samma tema: "Jag gillar inte ärtorna!". Nähä. Och vem bryr sig? Låt dom bara vara då!

Och tvåan. Min mamma kunde tillexempel säga, efter att jag som nojjig tonåring tillbringat timmar i badrummet för att få rätt stuk på håret: "Ska du verkligen ha håret sådär platt?". Ridå. Vad kan man svara? Ja, det ska jag. Skitplatt! Tack ska'ru ha liksom.

Folk som typ frågar "Har du klippt dig?" och sen på svaret "Ja" inte säger nåt mer. Hur ska man tolka det? Varför ens fråga? Utan vidare omdöme blir det ju en förolämpning.

Eller när man kommer till jobbet, kanske känner sig lite hängig men gjort sitt bästa för att piffa till sig och får höra: "Vad du ser trött ut!". Jaha? Och vad ska jag göra med den kommentaren? Känns mig piggare?

Tänker inte folk på vad dom säger eller hur det kan tolkas?
Fascinating.

måndag 22 augusti 2011

Vit som snö

Med ton av silver. I like.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bara städrocken fattas

Blått hår i plasthätta. Barndomsminnen.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Intet nytt under solen i skolvärlden

Nu fylls bänkarna av hästar inramade av rosa hjärtan och camouflagefärgade dinosaurier. Nu fylls klädfacken av svartblixtrande jackor och rosa frillifrill. Nu fylls små till brädden öppna och receptiva barn av ett helt samhälles fixering vid vad "pojke" respektive "flicka" är. Det är faktiskt mer av detta än av det faktum att sonen blivit stor och börjat ettan som mina ögon fylls av tårar.

Ute på skolgården slåss pojkarna med pinnar och leker Star Wars medan flickorna hoppar hage, viskar om vem av pojkarna dom är kära i eller möjligen hänger i knävecken i klätterstången.

Inne på fritids spelar pojkarna Stratego, bygger lego eller brottas i sofforna medan flickorna färglägger färdigtryckta Hello Kitty-teckningar, flätar hårband eller bakar.

Jag ser min stora pojke betrakta en stund. Sen ställer han sig och tittar på killarna som spelar Stratego.

Att svara på tilltal

Att vara sjukt trött på att svara på tilltal.
Eftersom tilltalet består av ordet "Mamma...?" alternativt "Kolla!!" alternativt "KOOOM! NUUUU!".

Och eftersom svaren så ofta består av "Ja, vad vill du?", "Kom hit om du vill nåt, skrik inte", "Nej, jag kan inte kolla just nu" samt "NEEEJ HAR JAG SAGT!!!".

Så sällan en dialog som rinner lätt som bubbelvatten.
Så mycket oftare ett ensidigt kravställande och en trött röst i andra änden.

söndag 21 augusti 2011

Hemslöjd in da house

Mitt livs första mormorsruta. Bara en sån sak. Betyder förstås att det är höst när jag går bärsärk på Panduro. Alternativt är det fortsättningen på vårens inledda ålderskris. Maken blir besatt av ugglor, jag virkar ugglefiltar?





- Posted using BlogPress from my iPhone

Simultankapacitet på bussen

Och fascinationen över paret på bussen, han i helskägg och hippa jeans hon i linne och guldsneakers, som står och rytmiskt klappar på varandra samtidigt som dom samtalar intensivt. Hon rör sin arm i taktfast vertikala rörelser mot hans mage och han klappar henne rytmiskt på armen. Samtidigt som de hade en intrikat konversation.
Jag kunde inte annat än att fascinerat betrakta.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:1:ans buss

lördag 20 augusti 2011

Le weekend

Helgen ägnats åt i kronologisk ordning finfint tanthäng på torg i öster, bussmiss som resulterade i bonding med okänd mamma i taxi, äggfrulle med favvoblaskan Östermalmsnytt, barnkalas och därpå följande syseans av gympapåse (jag nålade, maken sydde), och nu fiskmiddag. Imorgon stundar fotbollscup på Vendelsö med väckning sju.



- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 18 augusti 2011

Mikrotrend

Aldrig nånsin har jag sett så många kvinnor i korallfärgade toppar, klänningar och glansiga linnen som på vägen till jobbet idag.

En färg som i detta land är alldeles omöjlig annars, bland mellanmjölksbleka deppansikten i vintermörkret.

Men nu! Nu har vi ett par veckor innan bronzen flagnar, och då jävlar ska vi alla bära KORALL och dingla med mässingssmycken!

tisdag 16 augusti 2011

Att stalka Micke Glassman

Dra på gåsatofflorna, springa i ösregn, ropa desperat, vifta galet och slutligen track the poor ice cream man down via nån realtidsfunktion på Hemglass hemsida. Ringa och skälla - en skåning på en göteborgare - och få Micke glassbilschaffis att köra tillbaka och parkera uppe på trottoaren. Ett litet vardagsäventyr.






- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 12 augusti 2011

Min pappa burkkissaren

Barns (selektiva) minne och medvetanden. Denna teckning ritade femåringen just med förklaringen "det är pappa som kissar i den där kissburken". Minnen från förra hösten då vårt helvetiska stambyte tvingade oss till behovsuträttande i primitiv miljö. För att slippa åka ner sju våningar varje gång så använde maken ibland en "kissburk". Fastetsat i dotterns minne for ever.

Idag sa för övrigt vår son till en klasskompis mamma att hans pappas yrke är "mångsysslare". Mitt yrke är endera "att köra traktor, plocka upp kobajs som sen blir gas", alternativt "sitta på ett skittråkigt kontor och knappra på en dator" när jag inte är "i Japan, Goodbye, Uesa eller nåt".


Maken, snoppen och kissburken.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 11 augusti 2011

Byrån

Och såhär blev byrån som är klädd i samma Westwoodtapet som väggen:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Champagnehyllan

Inredningsveckan fortsätter. Det säljs och det köps. På Blocket förstås. Idag lyckades herr C få upp dem efterlängtade champagnehyllan; den där gästerna kan hänga med ett glas pompom medan maten tillreds.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Strindet

måndag 8 augusti 2011

Inredningsvecka

Sista veckan på semestern ägnad åt att på allvar få något så när klart hemma. Sista renoveringen blev klar precis före sommaren och då var vi så slut efter 1,5 års renoverande att vi inte orkade inkråmet.
Knuts rum börjar arta sig:



- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Strindet

onsdag 3 augusti 2011

Kvällsfiske

Lycka är kvällsmete på bryggan. Fyra små abborrar som smörstektes.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Ljusterö

Ljusterö

Så har vi spenderat tre dagar i skärgården hos vänner på Ljusterö. Ett helt fantastiskt sjöställe där huset ligger på en klippa vid vattnet. Toppenväder som därmed innebar salta bad, kräftskiva i solnedgången, kvällsfiske och härliga båtturer.






- Posted using BlogPress from my iPhone