fredagen den 30:e april 2010

Cityhopping

Sightseeing på stan med familjen P som anlände stan igårkväll. Wiihoo!




torsdagen den 29:e april 2010

Tjocka

Ölen, våfflorna, baguetterna och osten. Och bristen på vardagmotion (hej garage i huset och hej bil överallt på helgen)
Måste det vara som gjord min 'bug så spänd' och maken ångestfylld efter att ha vägt sig på sin 24h-sejour i Ståkkålm.

Nä. Får vara slut på ölet och sipsen.

Mer rosévin åt folket!
Rosévin och macademianötter.
Är väl GI?

Invincible

Sonen har kommit ur sitt skal.
Den blyge, som puttade fram syrran när det skulle tilltalas okända människor, har plötsligt vågat släppa taget.
Kavat stövlar han fram till killen i svenska kyrkan och frågar ut honom om hur många kanelbullar man får äta och om det ingår gratis påtår på saften. Sen går han upp två våningar, själv, medan jag fikar, och fixar kurragömmakompisar i lekrummet. Börjar prata om dom som "Lina" och "Selma" ditt och datt.
Snackar med trädgårdsmästaren, hjälper honom med gräsklippning och lövblåsing.
Viker inte längre undan med blicken för äldre barn.

Jag tror min lille son, så nära min egen personlighet, har vuxit mer än jag själv kanske nånsin gjort (!) redan efter tre veckor här. Jag tror han fascineras av att han övervann skräcken, rädslan och allt det nya okända och nu känner sig smått oövervinnlig.

onsdagen den 28:e april 2010

Ur Kyrkobladet


Jakob gillar korv med hög kötthalt.

Fäääber

Dottern kommer in knalligt rödrosig efter såpbubbelblåsning i trä'gårn.
Bara det att spisrosorna inte försvinner.
När hon vägrar glass till efterrätt anar man ugglor i mossen och mäter upp en präktig 39,2 i rumpish.

Bryssel-VAB, nån?

"Nånnen" fyller dessutom år imorgon.

Kyrkis

Nix. Jakob var inte där idag. :-(
Men jag har hälsat på hans sambo. Disch!

För övrigt världens skönaste café med hembakade kanelbullar, havrekakor och kaffe för nästan inga pengar alls. Solig terass, stort lekrum och sångstund.

Läste nyss 25 grader på termometern.
Känns bra idag.

På tredje dagen

Igår ville sonen att vi skulle följa efter skolbussen i bil.

Idag hoppade han glatt in i bilen och sa lite förvånat när vi skulle säga hejdå att "Mamma, idag känns det inte jobbigt faktiskt!".

Jag tror att det här är extremt bra för dom.
Och för mig.
För alla inblandade faktiskt.
We can do it, liksom!

tisdagen den 27:e april 2010

Berg- och dalbana

Jorå, skolbussupphämtningen gick okej.

Måndag morgon och båda hoppar glatt in i den skolgröna minibussen tills dom inser att vi ska säga hejdå där och då.
Sonen får panik och börjar mistlurstjuta, lilleskutt-tårarna sprutar och jag kan inte se på. "Lääähähämna mig inte!" vrålar han med armarna vilt fäktandes medan lillsyrran sitter brevid med ett märkligt halvleende på läpparna och en oroväckande glasartad blick.
Ångest och tvivel följde mig hela dagen, jag hade svårt att koncentrera mig på jobbet. "Vad utsätter vi våra stackars barn för" osv.

Så hämtar man. Och utskuttande kommer en gladfis med rygga och skolmappen fylld av teckningar i högsta hugg och bubblar nästan över av allt han vill berätta.
Men imorse, frågar jag, när du var så ledsen..?
Tittar han lite frågande på mig och säger "Joo... men sen fick jag ett tuggummi av Tomazc (chauffören) och sen var jag jätteglad hela dan!".

Dessa mina nervers berg- och dalbana.

Kung Hattifnatt

Förutom att jag är republikan av princip, så tycker jag inte man ska häckla kungen.

Egentligen.

Men alltså DET HÄR.
Jag kissar ner mig!

söndagen den 25:e april 2010

Synkronicitet som ger svindel

För två år sen skrev jag det här.

Och på mindre än en vecka har följande hänt:
I fredags stod jag på mindre än en meters avstånd från Dani Klein och fick svindel.
Idag fick jag veta att Jakob Hellman bor ett halvår i Bryssel och inte bara det, han befinner sig för det mesta på Svenska Kyrkan där hans sambo jobbar. Ibland håller han i sångstunderna för barnen på onsdagar.
Grav svindel.
På onsdag ska jag dit med barnen efter skolan.

Jag är helt darrhänt redan, och kan inte riktigt förstå vad som händer.

Arselbitning som kan leda till långlunch...

Har hört att Kaos-Anna är på väg till Bryssel, eller möjligen redan är här!
Snacka om stalking!

Tyckte just jag såg en skugga smyga förbi utanför altanen...

Skolan - fas 2

Förra veckan var första skolveckan.
Började med gråt och tandagnisslan vid lämning, men ganska snart visade sig att åtminstone sonen verkade tycka det var riktigt roligt i nya skolan, kom ut på trappen varje eftermiddag stolt som en tupp.
Medan dottern höll god min under dagen men bröt ihop fullständigt när vi hämtade henne.

Eller som när hon, kavat och orädd, nyanländ på morgonen springer fram till två flickor (den ena svensk) och frågar om hon får vara med och leka och får två blanka ansikten till svar och två flickor som fnissande rusar iväg hand i hand, och dottern kommer tillbaka till mig helt tillintetgjord, och gömmer ansiktet i min famn, då gör det sjukt ont i hjärtat.

Å andra sidan stenkollen från personalen som smyger in och kollar och rapporterar och ringer och säger att allt är ok, och lärarna som ger fullständiga redogörelser efter dagens slut och konstaterar att båda barnen är glada och "med" under skoldagen. Och dom lägger sig om kvällen med nån slags längtan om skola dan därpå.

Men det är väl det som är det jobbiga härnere. Att barnens känsloyttringar klistrar sig fast inuti mig och gnager. Och jag går och tänker på det hela dagen, och blir milt förvånad när jag sen hämtar en dotter som inte alls står och längtar vid fönstret, utan är ute och cyklar på gården med de stora killarna.

Imorgon börjar fas 2.
Då kommer skolminibussen för första gången och hämtar barnen vid dörren. Och dom ska själva gå in till skolan och hänga av sig. Utan oss. Räknar med ett extremt jobbigt avsked vid bussen imorgon. Måste stålsätta mig.

Sköna söndag

Säkert en smula tröttsamt att läsa om alla härliga dagar (och allt är inte bara härligt och hunky dory, men en hel del) men den här går nog till den ännu korta Brysseläventyrets historia. Sol och 23 grader. Började med frukostbuffé hos dagisvänner hemifrån (som nu bor här 3 år) vilka här bor i en gammal slottpark med egen svandamm (!), i ett fantastiskt hus. Åkte sedan vidare på lunchbjudning hos gamla kompisar (bofasta Brysselianer) med ljuvlig grillbuffé och bubbel i solen på terassen medan barnen hade vattenlek och high life i trädgården. Fantastico!

lördagen den 24:e april 2010

Île Robinson


Chalet Robinson kan man äta crèpes med varm chokladsås och softa i solstolarna.

Bois de la Cambre, parken/skogen söder om Avenue Louise där man kan relaxa på helgerna.

Minifärjan som tar två minuter med egen kapten som tar en över till Robinson-ön. Bjuder på karameller om man är "si gentile" på hemresan.

fredagen den 23:e april 2010

Surdeg, spotify, champagne, monsterchips och fläsksvålar

Just nu i det Tjockalockska halvhemmet: Maken förbereder levainbaket utan recept, jag dricker champagne och äter fläsksvålar, barnen badar äppelskumbad och äter Monster Munch. Det kan gå hur som helst.

Utbud och efterfrågan

Hittade en specialbutik i kvarteret med svenska, engelska och finska varor.
Betalade glatt trettiofem spänn för en liter skånsk hallonyoghurt och närmre fyrtio för ett paket Bregott. Viktiga saker.

Dagens lunch

På svenska reppens takterass i solen.
Och i helgen ska det bli ännu varmare, det spås 22 grader och sol.
Jag kan vänja mig vid det här.

Internationella igelkotten Ivar

När det pratas mångkulturellt på dagis hemma blir det nästan ett skämt.
-"Joo, vi har ju... K's mamma! Hon är ju från Vietnam!", säger personalen glatt.
För övrigt är samtliga barn helsvenska med svenska hellyllenamn.
Och jag kan inte heller direkt stoltsera med att vår stadsdel bjuder på en särskilt demografiskt mångkulturell kompott.

Kollar klasslistan på BISB:en.
Vaishnavi, Ahmed, Nefeli, Luca, Mitra, Stephen, Jack, Kotaro, Ebba, Tomás, Shashank.
Trettiofem nationaliteter.
Nästa lördag är det "International Day" på skolan då alla länder har sitt "stall table" med mat och hantverk från sitt land.

I like.

torsdagen den 22:e april 2010

Gå med Gud

Plötsligt i väntan vid den vibrerande leksaksubåten för 1€/tur tittade jag upp på den lite äldre kvinna med ett litet barn (barnbarn?) som lekte i ubåten på Woluvé Shopping Center.
Dani Klein!
Min största idol ever. Minns fortfarande konserten under NordForm -90 på blåsiga Hjälmarekajen som en av de mest inflytelserika händelserna i mitt då sextonåriga liv. Musik som berörde mig in i själen, och fortfarande gör.

onsdagen den 21:e april 2010

Bubbelvattnet tog slut

Kall veteöl och vingummi.
Klockren kombo en onsdagkväll.

Timglas och läppglans

Inhandlades under särkilda procedurer:
Ett vitt timglas, som mäter 1 minut.
Ett gult, som mäter 3.
Ett glittrigt läppglans som delas av två.

Annars idag:
Två nyfunna skolkompisar på after school.
Hemgjord såpbubbelsmet.
En bok om "Butterflies".
Farfar Nelsons milanesa.
SuperMario i lavalandet.

Fyra nyanser av rosa

Man blir alldeles glad av alla gator här som kantas av knallrosa alléer!

tisdagen den 20:e april 2010

Lunch pack II - bock

Förmiddagsfrukt: Vindruvor och jordgubbar

Lunch: Amerikanska trekantsdubbelmackor med kalkon & mayo, cocktailtomater

Eftermiddagsmellis: Belgisk våffla

I farten


Och dottern? Jo, hon gillade snabbt läget, började klättra med storpojkarna i linbanan där hennes klass egentligen inte får vara. Hittade kompisen från i lördags och tog ur sina hårspännen. Ställde sig snabbt på rad när klockan ringde och vinkade åt oss. Mrs Davies sa att hon haft 'a beautiful first day at school'. Men när vi kom, mitt i dans till Mamma Mia, så släppte spänningen hon förmodligen burit innanför sin glada min hela dagen och tårarna kom. En retroaktiv känsloexplosion. Sen var det bra igen. Mina modiga barn. Mycket modigare än jag.

Mighty oaks from little acorns grow...


Och när vi lämnade honom sprutade tårarna som på lille skutt.
Och mamman och pappan fick ont ont i hjärtat.
Men när vi hämtade honom kom han utskuttande, så påtagligt stolt så stolt över sig själv, och bubblade av allt han skulle berätta! Vad alla nya kompisar heter, att han lånat en bok i skolbiblioteket, att en fröken kan lite svenska, att mellis heter 'snack time' och att det finns en hund som heter Floppy som ringer i en klocka när man ska gå in i klassrummet. Han har växt flera meter över en dag.

måndagen den 19:e april 2010

Prisa Gud - abstinensen är botad!

Som en kaffeaddict i vildmarken som glömt packa sin handdrivna espressopress, glömde jag - JAG - som inte kan såååva utan att få läsa - all form av läsbart hemma.
Har senaste veckan lusläst reklambroschyrer för turkisk pide samt mr obskyra aktiviteter på flamländska och franska. Samt min hundrakronors Harper's som bestod av 146 sidor mascarareklam.

Strandvägsriddaren ryckte ut igen - och skickade ner ett helt Sverigepaket med pocketar. Tjihaho!

Såhär ska korv se ut!

Färsk köttkorv i fjälster. Finns i massor av goda kryddade varianter, och överhuvudtaget finns det nästan ingen annan korv! Barnen älskar'em. Med dijon och nygräddad baguette.


söndagen den 18:e april 2010

Våra nya indiska vänner

Vi har alltså tre indiska grannar, datakonsulter, som bjöd in oss på middag. Dom hade verkligen fixat; stått halva dagen och lagat fem olika rätter, dukat på tidningspapper och ställt fram skålar med apelsiner för dekoration. Helt fantastiskt! Fick höra allt om den indiska frujaktsproceduren och lovade bjuda tillbaka på svensk sillafton.

Cloitre Rouge

Termometern visar 20 grader i skuggan och det steker på altanen.
Förmiddagen spenderades vid Cloitre Rouge (röda klostret), en park med tre olika stora lekparker för barn i olika åldrar, linbana, fiskesjö och ett fantastiskt café med hembakade quicher och sallader.

Sen hem och slänga kläderna, ha vattenkrig och såpbubbelorgie i träggan.


Ikväll ska vi upp till våra indiska wife-hunting-grannar på middag. Den ene killen har kraftiga tics i form av huvudskakningar och klickande med tungan. Det kan gå precis hur som helst.

lördagen den 17:e april 2010

Sol ute sol inne

Igår ven det svala vindar och vi hade jackor på stan.
Idag blev det värmebölja på terassen, och terasslunch i shorts och sandaler.
Såpbubblor och fotboll.

Sen besök hos bekantas bekanta som vi ryktesvägen hade hört har barn på samma skola som våra ska börja i. Visade sig att dom bor i ett helt galet stort och fint hus bara några minuter från oss. Fick svensk kardemummakaka, mängder av bra tips för allt från hembesökande barnläkare till bästa biltvätten och barnen fick ny sturskhet i form av blivande klasskompisar.

En helt ljuvlig dag.

Vin och fiskar

Herr C skulle åka och handla mat. Pålägg, mjölk, ägg, ni vet.
Kom hem med hur mycket som helst.
Av helt andra saker.
Tydligen ett kap.
Men även i bibeln levde dom ju på vin och fiskar. (Eller var det bröd?)

fredagen den 16:e april 2010

Frehehedag

Fredag:

Hallonbubbelbad.
Vattenpistoler.
Guldfiskvattenkannor.
Skumkaffe.
Tapas.
Belgisk öl.
Läskeblask.
Sips.
SuperMario Bros.
Soffsomning.
SVT Play.

På begäran


Galeries St Hubert



Verlan och andra talanger

I nylärd anda kom jag överens med sonen om att sluta tjata på honom om att sitta på stolen när vi äter. (Inte halvstående med benet på golvet på väg nånstans, inte under bordet, inte halvliggande osv). Hans lösning var att jag skulle skriva en lapp så att han kom ihåg vad som gällde.

Frågade honom så igår, vid middagen, när det verkade helt omöjligt för båda skinkorna att befinna sig på stolssitsen samtidigt: Vad står det på lappen?

Varpå han kollar noga, och säger sen: "Det står: 'RETÄ UD RÄN NELOTS ÅP ATTIS. TUNK!'"

Hans talanger är fascinerande. Och bortkollrande.

"No cash only ash"

Jag blir alltid så illa berörd av extraordinära händelser som beror på naturen.
Nu askmoln över Europa. Alla flygplatser stängda. Ingen vet hur länge.
Jag får en smula klaustrofobi. Känner mig avskuren. Och måste tänka om.

Hoppas att molnet dragit vidare tills vi väntar besök från Sverige.
Hoppas det löst sig tills jag ska flyga hem.
Hoppas det dissolverats tills dess jag åker till Kina.

Aktiva vulkaner och askmoln.
Sånt som mest finns i historieböckerna.
Eller som jag läste på nätet om ny slogan för Island:
"Iceland - no cash, only ash"

torsdagen den 15:e april 2010

Bitterljuvt

Jag klagar verkligen inte. Har längtat efter solen sen i oktober föra året. Nu är den här, och med besked. Så att det svider i skinnet och att jag är blossande röd gör ingenting. Smärtan är bitterljuv men mest ljuv.

Vattenkrig i Tervuren

Jobb förmiddag, sen ut till vännerna och lekkamraterna i charmiga förstaden Tervuren. Dagen bjöd på gassande sommarvärme, sex barn slängde kläderna och startade vattenkrig med vattenpistoler och kannor. Själv satt jag och goffade sockrade belgiska våfflor och brände mig kraftigt på bringan. Lika gott åt mig.

Tydliga frågor, otydliga svar

Mail till teknisk service:
"Regarding Apt Rue Stévin 23,

- We have 3 broken light bulbs in the apartment: 1 outside on the veranda, 2 in the toilet, 3 in the living room.
- Which day does the garbage truck come to the street?
- What days and between what hours are the cleaning in our apartment scheduled?
- We need to use the mail box right next to our front door. Can you please pass the key forward to us.

Regards,
Mr C"


Svar:
"Dear Sir,

I’ll ask the cleaning lady « Annie » to come at your apartment and to show you.

They are locataire on rue Philippe Lebon 6 – Bernet company. When you get out of your apartment, go left and turn left.

Best regards
Dominique H
General Manager"

onsdagen den 14:e april 2010

Ruvande skånska

Ruvande skånska

Jobbe

Idag har mycket klarnat.
Jag har fått en fast telefon på jobbet, en postadress samt en inkopplad skrivare.
Jag har också fått klart för mig att espressomaskinen egentligen är danskarnas, fast vi får låna den om vi bidrar med bönor. Det sa danskan. Vilket jag påtalade för min kollega som blev alldeles röd i fejjan. Visade sig att han inte köpt bönor en enda gång på tre år. Efter lunchen stod en säck bönor vid maskinen.

Första cocktailen ikväll. På skånska. Hoppas att "canapées" är nåt matigt eftersom min normala five o'clock dinner klocka ger högljutt alarm.

Sitter nu på jobbet och ruvar och inväntar lämplig tidpunkt att glida ner och avfyra mitt skånska leende och dricka lite vin.

Eftermiddagsfika med strössel



tisdagen den 13:e april 2010

Tisdagsäventyr

Sen tog vi en sväng till lekparken, och vidare till vårt Delhaize (supermarchén) för storhandling. Barnens bästa på hela dan var den neonrosa slajmhand för 1€ som dom fick trycka ut i entrén till affären.

Asfaltsblommor på grönbete i storstan

Det märks att våra barn inte vet vad dom ska göra med en "trädgård". Vara ute själva? Vaddå? Hur gör man då? Storstadsungar...
Idag åkte glajjorna på, det var så varmt och härligt att vi satt ute och åt lunch.

Pigmentlöst

Men herregud!
Jag ser ju ut som ett lakansvitt spöke, nyss kommet ur en jordkällare efter sex månader i komplett och nattsvart mörker.

Ja. Just det.
Så är det ju.

Lunchpaus på terassen

Lunchpaus på terassen

måndagen den 12:e april 2010

Tidsfickor

Och när jag går där på trottoaren, mellan jugendhus och restauranger där det talas franska och flamländska, det är en doft..., hamnar jag plötsligt i en tidsficka.

När jag går in i Tabacen får jag en obetvinglig lust att istället be om ett blått paket Gauloises och ett paket tuggummi än det glossiga amerikanska magasin jag gått dit för att köpa.

Tror plötsligt att jag är på väg till ett köksfönster nånstans för att tjuvröka, känna ett slags rus som betyder Frihet och Möjligheter, pirrlängta till ritualerna med fördrink och makeup, blandband i bandaren, jag tror kan jag vara nyss fyllda tjugo.

Sen försvinner det. Jag är en tvåbarnsmamma på väg mot fyrtio, och jag ska hem och läsa Harper's Bazaar och äta vinegum. Gott så.

Kvarteret Stévin


Gick en sväng i kvarteret och hittade en blomsteraffär, två pubar (varav den ena hade grav borstvarning medan en andra verkade schysst), en tabac, en närbutik, ett bageri, två lekplatser samt ett tiotal restauranger. Köpte en engelsk Harper's Bazaar för åttio bagis, en citykarta samt två franska tecknade DVD av sämre kvalitutt.

söndagen den 11:e april 2010

Ankara

Har målat naglarna i en mörkt hallonröd färg som heter Ankara.

Det bådar gott inför första veckan i Bryssel.

Matchar rosévinet.

Chapelure!

Min franska är ju gravt ringrostig, ändå är jag fascinerad av vilka ord som dyker upp i nödiga situationer.

Jag är kär i språket som får det tristaste att låta fantastiskt, romantiskt och spännande.

Chapelure, till exempel.
Chapelure, chapelure, chapelure!

(Ströbröd låter inte lika kul.)

Söndagsnöje

Slog en lov runt turiststråken idag, lite Grand Place och lite chokladaffärer.