måndag 30 mars 2009

Nya sommarpjucken!

Nya sommarpjucken!

Geggamojja

Läste Malin Wollins krönika via Sonja och blir beklämd.
Dels är fru Wollin oerhört ignorant i sitt banala dissande av skilsmässande föräldrar, dels pratar man som vanligt förbi varandra.

Wollins krönika verkar följa på programmet Debatt, där hon tillsammans med ett flertal andr debattörer (Gudrun S) skulle diskutera jämställdhet, skilsmässor och kärnfamilj. Svårt.

Svårt därför att den ena sidan (Gudrun et al) pratar om par som redan beslutat om att separera, vad det i vissa fall beror på (och här tas ojämnt ansvar för hem och barn som ett exempel) och det faktum att många män först efter en skilsmässa tar (tvingas ta) halva ansvaret fullt ut.

Den andra sidan (Wollin et al) pratar om att par inte borde separera alls, att vi skiljer oss för lätt och varför kan man inte leva jämställt när man väl lever ihop? Som om det vore så enkelt! Och i denna geggamojja av blind orsak och verkan, artskilda äpplen och päron, klafsar Wollin runt i sin krönika.

För inte är det av pur lättja, frihetstörst eller spänningsnarkomani som folk skiljer sig. Inte heller är det så att bittra dubbelarbetande fruar skiljer sig för att få arbetslättnad eller en mer jämställd man (även om just det kan bli en effekt efteråt).

Separationer, och särskilt dom med barn inblandade, är oftast djupt smärtsamma processer där man kanske försökt lappa och laga under en tid. Det finns väl inte någon som önskar sig en separation, eller som aktivt väljer att vara ifrån sina barn mer än nödvändigt. Men att människor ibland inte alltid klarar, kan eller bör leva tillsammans är väl knappast någon nyhet. Än mindre något dom bör skuldbeläggas för.

Att det sen existerar vissa positiva bieffekter av nya livssituationer i somliga fall, det är en helt annan femma.

Scent of the Day: Maskerad fekalieodör

Ni vet den där lukten av tantgumps-fis maskerad med parfym?

Den doften genomsyrar hela vårt hem för närvarande.

Sköljmedlet från Thailand som följde med hem doftar så otroligt starkt, och det i kombo med vår toalett från vilken det oftast står en stank av avlopp (som inte verkar gå att avhjälpa med mer än flytt) gör att hela lägenheten stinker offentlig toalett där en tant bajsat och sedan sprayat på Diors Opium för att dölja.

Personlig integritet

På två ställen i den här bloggen hittar man mitt fullständiga namn.
Inte så att jag är särdeles hemlig på något sätt och vis.

Men plötsligt blev jag nojjig, eftersom jag skriver så öppet om t.ex min relation med min mamma. Även om jag vet att hon varken har dator eller kunskap om hur man surfar på internet, så fick jag en obehaglig känsla av att nån väninna kanske går in och söker mitt namn.
Och när man googlar mitt namn så hamnar man på min blogg. Och det vore inte så roligt.

Så jag plockade bort namnet från bloggen.
Men fortfarande får man upp min blogg som toppresultat när man söker på namnet. För tydligen så sparar google en cashad sida av alla hemsidor, och den uppdateras med jämna (men låånga) mellanrum. Dessutom verkar min blogg inte vilja fatta att jag plockat bort ett namn, för det står kvar i visningsläge.

Jag kommer vara mer försiktig i framtiden.

söndag 29 mars 2009

Helgens vårtecken

Helgens vårtecken

Kopparslagaren

Befinner mig just nu i en bakfyllt huvuds värsta mardröm: Leklandet Fantasia.
Ljudnivån är öronbedövande, det rusar runt ungar överallt, det är epilepsiframkallande mönster och färger och det gungar under fötterna när man tassar runt på det pannkakskletiga golvet.

Men barnen älskar det.
Och det finns gott kaffe.
Och gratis trådlös uppkoppling.
Och nachotallrik.

Dan efter.

Dan efter.

fredag 27 mars 2009

torsdag 26 mars 2009

Första numret och jag är fast

Första numret och jag är fast

Orsak och verkan

Orsak och verkan

Enminutslönesamtal

Efter utvecklingsdelen av samtalet säger chefen:
-"Och så var det lönesamtal."

Men innan jag hinner bläddra fram sidan med alla uppradade resultat under året och alla argument i stödordsform fortsätter chefen:

-"Du vill ha jättemycket mer i lön än du har idag - du vill få ett rejält lyft, du har presterat kanonbra så det tycker du att du är värd, du tycker att i år är det verkligen din tur och nu är det faktiskt dags. Och vet du, det tycker jag också. Tyvärr är årets lönepott för jäkla skral men ändå ska jag göra mitt bästa för att visa dig uppskattning och jag hoppas kunna göra det på andra sätt än bara genom lönen."

Jag: -"Eh. Jaha. Ja, vad bra. You said it liksom. Kaffe?"

onsdag 25 mars 2009

Skitkris

Har finally kapitulerat inför dammråttor av hästs storlek.
Har efter mycken vånda hissat vit flagg inför Goliats kamp mot tvättberg och möghögar.
Vi satsar nu våra sista slantar på tämligen hushållsnära tjänster och hoppas på att femtiotals-Anne i klut ska kunna hjälpa en familj i skitkris.

Manlighet och våld

Jag hittar en intressant krönika i dagens DN.
Ulrika Milles skriver om grundproblematiken i många av de grova våldsyttringar vi ser i samhället, och det kollektiva undvikandet av att identifiera den minsta gemensamma nämnaren i dessa dåd - nämligen att gärningsmännen är just - män.

Jag läste för några år sedan med stort intresse sportjournalisten Stephan Mendel-Enks bok "Med uppenbar känsla för stil" som gör samma analys gällade huliganvåldet i fotbollsvärlden.

Om 90% av allt dödligt våld orsakas av män under 25 år är det en nödvändighet att adressera orsaken och inte symptomen. Att våga prata om den problematik som ligger i begreppet 'manlighet'. Socialt konstruerad manlighet allstå, inte den biologiska.

tisdag 24 mars 2009

Uppfriskande

Det känns pirrigt uppfriskande att sitta publik i ett seminarium/debatt som handlar om miljödriven närlingslivsutveckling och det ställs frågor om biokombinat och teknikupphandling men så plötsligt ställer en medelålders kvinna som bryter härligt på holländska - först en teknisk fråga - sedan med höjd röst:

-"Och förresten, varför sitter det fyra gubbar i svart kostym i panelen? Var är kvinnorna?"

Varpå debatten snubblade, någon fnissade, men det stammades fram några halvdana förklaringar och kommentarer.

För visst är det så. Att nu när miljöteknik blivit HETT, blivit inne och på och lukrativt. Då plötsligt vimlar det av kostymklädda män på de mjukisposter som för bara några år sen var avsedda för kvinnor som ville 'komma upp' eftersom det ändå inte fanns någon makt i att 'jobba med miljö'.

Intressant.

Köttlöst

Nej, jag har inte varit så produktiv blogwise å det senaste.

Har varit bakis, trött, upptagen och fått ont i halsen. Dessutom fått brev med påföljande ångest samt lider av konstant existensiellt ifrågasättande av livsval och bostadssituation.

Nu tog jag dock just tre japanska piller, solen återvände till mitt fönster, ångest lättade och tanken klarnade en smula.

Så kanske att jag återkommer ikväll med lite mer kött, s a s.

söndag 22 mars 2009

Turbohelg

En helg i turbotempo.

Årets första cykeltur och ömma moderns hjärta sväller när fyraåringen sladdar iväg lika lätt som i somras då han lärde sig cykla utan stöd. På en förmiddag lärde han sig starta och trampa iväg som ett jehu längs parkens grusvägar.

Så hopp och lek och fantastisk italiensk trerätters hos goda dagisvännerna, sex vuxna, sju underbara barn som roade sig nästan helt själva hela kvällen. Alldeles för mycket rödvin och havtornslikör slank ner; tungan lådde vid skepparns gom när hon vaknade kvart i sju imorse.

Lätt skakis skulle det ut och cyklas även denna förmiddag, och storhandlas och städas inför eftermiddagens utlovade thaireunion. Satayspett skulle marineras, panaengen förberedas, den lilla gurksallades tillredas och en redig påskakaga bakas, fylld av pomeransstinn mandelmassa och sjuttioprocentig tryffel på toppen.

Härlig blev eftermiddagen i goda vänners lag och även om vi sabbade riset så var panaengen kanon. Sex ungar även denna kväll, och när vi nu brottat ner våra käraste telningar i varsin liten bädd, diskat och plockat undan samt stekt pannkakor till sonens utflyktsmatsäck imorgon, återstår bara att skala av sig själv helgen och krypa till kojs.

Imorgon måndag.

fredag 20 mars 2009

(Om man inte slickar frimärken kan man dricka champagne)

Det är inte klokt vad champagne är humörhöjande!
Efter svingoda smögenräkor och sval champagne är jag redo att famna världen och köpa vilket satans hus som helst. Eller vind, whatever.

Och efter att ha haft första rundan disco hemma, med popcorn och EMD's "Baby Goodbye" på repeat på Spotify sextiotre gånger eftersom sonen snöat in helt på densamma, så känns livet kroppstempererat och skönt.

Jag har slickat på ett frimärke?

Vindsvåningen var hemskt fin.
Jag hyser normalt ingen större faiblesse för just vindar, men här bockade vi av flera kadisher; öppen spis, stooor terass/uteplats med utsikt över hela stan, två badrum, varav ett med fönster och badkar samt tvättmaskin, två (och möjlighet till tre) sovrum i egen 'avdelning', walk-in-closet,golvvärme, hiss direkt in i lägenheten och tja, vad mer egentligen.

Nackdelen är fortfarande förvaringsbiten. Väljer man tre sovrum får man nämligen offra dressingroomet.
Om man väljer två sovrum, det ena visserligen med sovloft, så har man en stor walk-in-closet.
Sen den öppna planlösningen kök/sällskapsrum. Är det bara av godo?
Och så smuttarna. Som det ju blir på en vind där tak möter golv. Hundra små bjälkar.

Men utsikten, vänner.
Utsiken...

Och barnen går kvar på samma dagis, det blir gångstig till framtida skolan, vi kan fortfarande hålla tio minuter till jobbet.

Fast, nu såg jag just en funkisvilla i Islinge. Hm. Intressant. Ska bara...

torsdag 19 mars 2009

Vb: MOV00477

videoJag rekommenderar min kollega kraftig berusning

Vb: MOV00476

videoMan får mail från sin kollega i Sofia

Tjärlek på tvåtusentalet

Sonen funderar mycket över tjärlek för närvarande:

Varför gifter man sig?
Kan två pojkar gifta sig?
Kan två flickor?
Kan två flickor få barn?
Kan två pojkar?
Varför blir man kär?
Jag är inte kär.
Jag ska inte gifta mig.
Jag tycker mest om T, F och B på dagis (alla pojkar).
Jag ska gifta mig med dom.
Kan vi få barn då?

AA för bostadsknarkande, finns det hjälp?

Min röst anslår en desperat ton.
Maken stirrar förbluffat.

-"Jennie, jag tror att vi närmar oss ett sammanbrott här. Nu skjuter du hej vilt! Du är helt galen!"

Detta efter att jag på nån slags fullt allvar i desperation skickat Hemnet-tips till maken om en liten ful skafttomt på Ön för fem millar "där vi juh kunde bygga nåt helt galet med en massa glas".

Detta efter att jag samtidigt som skafttomtstipsen trillade in i lådan i nästa andetag ringde mäklaren på den "unika vindsvåning med 14 kvm terass i söderläge" som utannonseras på gatan brevid där vi bor.

Bygga bo på Ön VS Unik men sjukt opraktisk vindsvåning nästgårds. Hm. Jag kanske håller på att bli tokig?

Hur som helst så har jag en lunchdate med mäklaren på vinden imorgon.

Statens kaka

I eftermiddag ska jag ha utvecklingssamtal och lönesamtal med min chef.
Alltid intressant. Undrar om det blir samma visa:
Jag är taggad som sjutton före, men så går luften liksom ur ballongen när det väl är dags. När det istället kommer en massa frågor om småsaker, och det pratas om ökningar om halva procenter och annat motiverande.

Nu sitter jag och plitar frenetiskt, maniskt, i min anteckningsbok. Ska försöka sammanfatta ett helt års resultat och smacka fram för chefen. Jag vet att jag har gjort en massa bra i år.

Och vem vet. Har jag tur kanske jag får en femtiolapp till och en intern kurs i statlig arkivering..?

onsdag 18 mars 2009

Vb: Nu middag på Berga slott!

Maken meddelar dagens outfit

Hur man vet att det snart är påsk...

Man blir lurpåslängd i örat av sin mor för att man som vanligt inte uppfyller de outtalade krav hon ställer utan att se sin egen roll som trivselmarodör.

Påsken är här!

Jeansvrede

Lovade sonen att vända på varje sten för att finna ett par särskilda sorts jeans åt honom. "Särskilda" i bemärkelsen EXAKT LIKADANA som han har, fast i en storlek större. Visade sig nästintill omöjligt, och genererade också uppdämd ilska gentemot ett könsfixerat äckeltänk som inte gagnar någon, allra minst barnen.

H&M har fantastiskt bra barnkläder, särskilt om man har dagisbarn som sliter ut sina kläder på en säsong. Deras jeans är fantastiska. "Tjej"jeansen alltså. Knut har haft ett par "tjej"-Sqin och nu vill han ha ett par nya eftersom det gått hål på knäna.
Visar sig att alla, ALLA!, sådana jeans i stl 110 är slut i hela stan, OCH på nätet! Idag rusade jag igenom tre H&M-butiker och fann till slut sista paret ut underst i en hög i sista affären. Lycka!

Fördelen med "tjej"-Sqin's är, förutom att dom är snyggare, att dom innehåller 2% elastan som gör att dom är lite mer flexibla, töjbara. Dom är smalare i passformen vilket passar vår höftsmale son. Och helt mörkblå. Inget lulllull på fickorna.

I övrigt ser det ut som följer:

Killjeansen är baggy, har kedjor, dödskallar, nitar, lågt hängande fickor, spidermanbrodyr, "oljefläckar", stela, förveckade. Stora - otroligt stora - i storleken.

Tjejjeansen är stuprör eller "flary" (dvs utsvängda), mycket smalare passform, alltid med 2% elastan, men tyvärr ofta fulla med Hello Kitty, rååsa blomrankor eller hjärtfickor och annat lullull som jag ogillar oavsett kön.

Och det är bara jeansen.

Klädsortimentet i övrigt är så SJUKT könsuppdelat att jag bara vill kräkas. Jag tycker det blir värre och värre. Var det liksom inte färdigdebatterat och UTE med bikiniöverdelar till treåriga flickor?? Glitterskor är ju superpraktiskt i lekparken. Fint på kalas - men varför finns inget med glittrigt på pojksidan? varför ens HA en flick- och en pojksida??

Jag blir så trött och arg och ledsen. För hur ska jag kunna trovärdigt tala om för min son att det är okej att gilla glitter och glamour oavsett om man är pojke eller flicka, när han så övertydligt matas med att det inte är det? Jag tycker det är så tråkigt att H&M som i övrigt slår sig för bröstet som ett djärvt och progressivt modeföretag just på barnsidan har fastnat så djupt i nån slags reaktionär könsrollsfundamentalism.

BLÄ!

måndag 16 mars 2009

Måndagsidyll

Det börjar med att jag enligt sonen råkar titta på honom på fel sätt när han hämtas på dagis. Det accelererar när han plötsligt minns att han givit mig en avriven papperslapp med ett lila streck på som han nu undrar var den är.

(I nån papperskorg förmodligen. Jag har inte en satans susning om var alla tusentals små papperslappar är.)

Det slutar i total kollaps när middagen serveras - en gråtrandig, tigermålad son vrålar om sin papperslapp, samtidigt som dottern ska gå och bajsa mitt i maten. Urartar vidare till en skrikkonsert, en kladdkuplett, ett veritabelt måndagskaos.

Maken och jag tittar trött på varandra. Drömmer om svunna tider av njutningsfulla middagar med lågmält sansade konversationer.

Torkar istället svetten ur pannan med smutstigerrandig hand och kastar in ett lass kallnad stroganoff. -"Var ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR mitt lila FLYYYYYYYYYYGPLAAAAAAAAAN?????"

söndag 15 mars 2009

Nu rengörs det silver

Nu rengörs det silver

Spam and eggs

Det är nåt fel på ett av spamfiltrena på jobbet.
Jag får obscena mängder spam för närvarande. Trots att de andra sextiosju filtrena är igång.

Och det är faktiskt lite kul att läsa ämnesraden, se vad dom tror ska locka mig att öppna mailet. Jag blir ju grymt sugen att läsa följande mail, alla helt autentiska från idag:

Subject:
"This is Lindy, your neighbor"
"I saw your boy yesterday"
"He said to invite you by mail"
"Why do you cancel phone calls?"
"Delivery boy waits in hall"
"Bike crashed your car"
"What date do you prefer?"
"About common birthday present"
"Saw sms about catching me"
"Transaction succesful"
"My Dear can I trust you?"
"

Men först ska söndagskalopsen förberedas

Men först ska söndagskalopsen förberedas

Det ska gås på NK

Det ska gås på NK

lördag 14 mars 2009

Bostadsbryderier i följetong

Sprang på bekanta som köpt hus och flyttat från gatan för ett par år sen.
Först hyllade dom huslivet och trädgårslivet och livet med barn i förorten. Sen kom det lite mer nyanserade kommentarer som hade en biton av nostalgi och längtan som fick mig att omvärdera. Igen.

"Tessinparken var ju ändå något speciellt, så socialt, så mysigt." Och det talades om vänner som köpt lägenheten brevid och på så sätt fått som en "enplansvilla" i stan. Maken fick vatten på kvarnen. Bo kvar i stan, resa.

Jag vet inte. Jag vet fanimej inte. Vet bara att det här året ska det ske. Flytten.

PS. Det blev inget hus på Ön. Kanske lika bra det. DS

Ikväll blir det Tapas

Ikväll blir det Tapas

Den lille konstnären

Före-bilden. Pre-kaos. Jag biter mig just nu hårt hårt i tungan.

Den lille konstnären

Badhuskampen

Vi brukar ibland bada på helgerna. Hittills har vi bara varit på Sundbybergs badhus eftersom vi först blev ditlockade av vänner, men idag tänkte vi vara djärfva och äventyrliga och prova något nytt. Åkte först till Vattenhuset i Bergshamra, men det var enbart för bokad simskola, så besviken fick sonen dra på stövlarna igen och så åkte vi vidare till Mörbybadet. Det var ingen hit.

Visserligen är Mörbybadet större och har en riktig vattenrutschkana, men ingen bassäng är riktigt varm, alla håller 27.5 grader (vilket kan tyckas varmt men det är det faktiskt inte om man heter Knut och är extremt frusen). Kiosken har heller ingen varmkorv, enbart frallor med skinka/ost eller bullar.

Det finns bara en bastu, en torrbastu, och det är ganska grisigt på golvet i duscharna. Klientelet bär Ballykängor eller R.M Williams-jodphurs.

Sumpan vinner överlägset denna kamp. Sumpan har en bassäng som håller 34 grader och därmed möjliggör åtminstone ett par timmars bad utan att man fryser. Det finns en liten rutchkana i denna bassäng. I stora (kalla) bassängen finns roliga och mer avancerade åkbanor. Kiosken har varmkorv med bröd till billig penning och bra sittplatser.

Omklädningsrummen är relativt fräscha och det finns både torrbastu och våtbastu.

1-0 till Sumpan i denna badhusomgång.

fredag 13 mars 2009

Grottekvarnen

Japp. Då var man tillbaka i grottekvarnen. Hade en lite shaky hemresa och landade rätt trött igår morse. Ägnade hela gårdagen åt att krama och pussa mina finaste. Däckade tidigt och är nu tillbaka i business. Tar fredag tidigt idag, har lovat barnen att poppa popcorn och bädda ner hela familjen på golvet framför TV:n och Let's Dance (Knut: "Jag vill se starke mannen dansa!") Vad ska ni göra?

onsdag 11 mars 2009

Vilket spektakel

Ja, jag reser i mina Falsterbotofflor. Något som visat sig mycket lyckosamt. ett samtalsämne, en ice-breaker helt enkelt. Kenyanerna älskar dom! Jag har fått trettio anbud hittills om byteshandel där jag mot mina 'swedish handicrafted trätofflor with a goose on' kan få byta till mig strängt taget vad som helst! Snälla, byt dom mot min fina bongotrumma i ädelträ, mot mina handbroderade pärlelefanter, mot min handsnidade gasell på språng. Svenskarna tycker det är helfestligt. Ambassaden jublar. Pukor och kanonsalut. Att skånska gåsatollor kan väcka så mycket glädje och förundran ända nere i Jamboland.

Energiministeriet

Möte med Energiministeriet. Vi pratade interconnector mellan Kenya - Tanzania - Zambia, samt planer för utveckling av förnyelsebar energi. Nån som vill veta mer..?

"Säg: Vindkraft!"

Sista dagen i Nairobi

Frukostmöte med Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. Sen möte med energiministeriet. Bilder från gårdagen:

På marknaden där kollegan prutade till sig sandaler och små elefanter, min tur idag...



På väg till Zen Garden för en fantastisk middag med delegationen

tisdag 10 mars 2009

Krämarna

Män som pratar.
Som pratar och pratar och pratar.
Som pratar, och som anser sig själva vara så intressanta att dom helt glömmer bort vem dom pratar med och varför.

Jag inser att min deja vù är flerfaldig. Från grundskolan, från gymnasiet, från universitetet, i sociala sammanhang, i proffessionella sammanhang, överallt. Dom är överallt. Männen som pratar, om sitt och sig själva, så att öronen blöder. Blöder!

Och kvinnor - och män - som lyssnar.

Jag hör aldrig en kvinna prata på det sättet. Ändå är det just kvinnor som får klä skott för det allmänna babblandet. Men jag har sagt det förut och jag säger det igen: det är en fucking myt. Det är män - MÄN - som står för 99% av det ointressantaste babblandet i världen.

Och jag hoppas att jag ska kunna fostra min dotter (sonen kommer få det gratis av samhället) att ta plats, så sjukt mycket plats, oavsett vilka ointressanta saker hon har att säga, att säga dom med hög och klar röst, överrösta, ta ännu mer plats, och fullkomligt babbla sönder och samman sitt eventuella babbliga manliga sällskap. Det behövs uppenbarligen.

En cosmo på det och: Over and out for tonight.

Tisdag i Nairobi

Upp i ottan idag också, frulle by the pool - härlig buffé med nygräddade frasiga pannkakor, nylagade omeletter som man önskar och färsk frukt i drivor. Avfärd till FN's huvudkontor, tillika huvudkontoret för hela Afrika, en giganstisk "stad" mitt i Nairobi. Möte med tre olika FN-organ. Sen taxi till lunchmöte med SIDA, ett möte vi själva fixat. Mycket trevlig japansk restaurang, bra möte. Fick sedan veta att det pågår demonstrationer och oroligheter på stan efter skottlossning i förra veckan och bestämde därför för att inte åka ner och ansluta till eftermiddagsmötet med premiärministern. Istället åkte vi tillbaka till hotellet och har nu två timmar 'ledigt' vilket känns otroligt skönt. Hoppade genast i Falsterbotofflorna och funderar nu på att gå och tjacka en träjaguar.

På väg till lunchmöte med SIDA


Jag och ABB-mannen diskuterar energiförsörjning i östafrika.

måndag 9 mars 2009

Dom finaste

Fick ett mms på dom finaste.
Så fina att mammahjärtat nästan brister av stolthet.
Bibbi-nyklippta med talk i nacken och av ömme fadern iklädda "starke August-linnen".

Diplomaterna

Jag befinner mitt i en getingsvärm av diplomater.
Det är vice handelsministern, det är en mängd handelsfrämjare, det är svenska ambassadören i Kenya, det är horder av löst folk som på ett eller annat sätt är associerade med ambassaden. Många känner varandra, flera sedan många år tillbaka.
Jag blir verkligen påmind om att människor bara är människor, oavsett titel eller grad, det blir så tydligt.

Dagen idag började med avgång från hotellet 08.00 för färd till Eden Square där Exportrådet och en del andra svenska myndigheter sitter. Tre timmars intensivt seminarium där jag höll en kort presentation tillsammans med de andra svenska delegaterna, och motsvarande kenyanska aktörer presenterade sig. Ganska kul att stå och småsnacka med VD:n för Afrikas största mobiloperatör.

Buffetlunch med kenyansk entreprenör, halvkaos, stress till bussen som skulle köra oss till ministeriet för miljö och mineraler. Miljöministern kom insläntrande fyrtio minuter för sent - en 77-årig starrögd man vars främsta citat löd: "Min uppfattning är att 95% av klimatproblemen kan lösas genom att plantera träd."

Ilfärd till handelsministeriet för möte med handelsministern. Vi satt instängda i ett kvavt illaluktande rum i närmare två timmar innan han behagade dyka upp. Vilket resulterade i inställt möte med energiministern och istället galen bussresa tillbaka till hotellet. Då var klockan kvart i sju. Vi fick tio minuter på oss att fräscha upp oss och byta om inför kvällen mottagning på ambassadörens residens med över hundra deltagare.

Tio minuter senare var jag stassad i pennkjol och paljetter och vi blev transporterade till Rosslyn, ambassdörens plantage. En helt fantastisk Karen Blixen-hitoria med en otroligt vacker kolonialbyggnad i en gigantisk parkmiljö. Drinkbord, ett tjog servitörer med det ena tilltugget godare än det andra, en brittisk GT i handen. Lite musik. The works.

Hemma igen 22.00 och en avslutande öl med delegationen vid poolbaren. Nu kvart över elva och jag är helt utmattad. Imorgon blir det FN, premiärministern och andra tomtar. Godnatt!

söndag 8 mars 2009

Dax för mingel och visitkortsshow


Nu drar jag och minglar. Och hoppas på att "casual" kan betyda safarikjol och liten blus. Och hoppas jag slipper stå och prata värmepumpar med gobbarna. Wish me luck.

Jambo!

Flög alltså KLM/Kenya Airways, och det var nåt helt nytt. Serviceandan i sig var det inget fel på, däremot exekveringen. Leveranserna uteblev s a s. Bad man om en whisky till kaffet dröjde det tjugo minuter, sedan kom det en liten konjaksflaska rullandes på ett kaffefat. Utan glas. Vi hade visserligen individuella skärmar i varje säte, men ändå var det endast en film som visades, och det på bestämd tid.

Nåväl, anlände i mört skick (sov möjligen ett par timmar i det trånga sätet), till en visumkö lång som ekvatorn i ett kvavt rum där det utsöndrades diverse kroppsodörer. Då var klockan 5 på morgonen i min hjärna, 7 här. In på hotellet, het dusch, borsta tänderna och så pang i säng för ett par timmars recapsömn.

Sen har vi suttit poolside och sippat Tusker, lokala ölet, ätit salta bananchips och en fantastisk pastrami/mustardmacka. Kollegan inhandlade en karta i hotellets shop för hundra bagis (lurad!) och så av med alla smycken och valuables för en 100 meters promenad i det röda vägdammet längs Uhuru Road för ett titt på marknad lokale.

Hundra plåtskjul i tringelform med massor av prångiga gränder, alla säljer samma saker, det är ebenholtzsniderier i form av afrikanska masker, lejon eller akrobatiska figurer, det är kalkstensaskar och fat, det är masaityger och tavlor och det är små pärlarbeten med utgångpris på flera hundra.

Blev pålurad små pärldjur alldeles för dyrt, jag skyller på värmen, avsaknad av prutarmake och ren utmattning. Special price only for you fick en ny klang då vi var enda kunderna. It's Sunday, sista!

Glömde deon på Gärdet och fick punga ut dyrt för en specialimporterad Nivea, hundra bagis. Alla scam är hundra bagis.

Nu stundar vila, insmackning av en påse macadamianuts, het dusch, ombyte till klädkod "casual" för den Embassy Reception by the pool som sätter igång halv nio. Sen kör vi!

Hello Africa - now connected!

So far, I like.


lördag 7 mars 2009

Man köper svenska nubbar i riklig mängd

Man köper svenska nubbar i riklig mängd

Hello Africa

Lämnar strax mysiga familjen som smaskar hemgjorda svartvinbärstoppar för att bege mig mot Arlanda Express. Går runt som en äggsjuk höna och kramar tårögd mina barn, stirrar över saker jag glömt packa ner, försöker fundera ut fyra klädkombos som kan funka formellt men i 27 grader.

Inatt flyger jag till Nairobi, Kenya.

fredag 6 mars 2009

Dyrlegens Natmad

Vet ni vad det är?

Nånting som man som besökare på danska sidan snabbt blir varse, om man har tur.
Världens godaste smörrebröd, tillika kvällsmat ikväll, acckomanjerat av Nils Oscars öl och naturligtvis en iskall Skåne.

Dyrelegens Natmad (Veterinärens nattamat, min övers) är en skiva smörstekt rågbröd, ovanpå vilket vilar tjocka skivor av ljummen grovmalen leverpastej i tjocka skivor, dess sky/gelé, toppat med smörstekta champinjoner, knaperstekt bacon och inlagd gurka. Ibland även sockerstekt rödlök.

Fan-tas-tiskt.

Nu, en liten, liten Macallan (cask strengh).

onsdag 4 mars 2009

Det blev en italienare

Vaccinerad, kostymerad, ekiperad.
Italiensk kostym i silke och ull.

Således alles klar inför avresa lördag.

Nu ska jag strax sätta en bolognese på puttring, kommer avnjutas senare ikväll tillsammans med en flaska Brolio.

Men innan dess ska jag svänga ihop lite underlag och presentationer.

Morgontröttheten personifierad

Morgontröttheten personifierad

tisdag 3 mars 2009

Kotunga

Har just frätt sönder tungan på helt sjukt ettriga wasabiärtor som jag plockade med från Thailand.

Om ni möter en människa med kotunga i människomun imorgon så är det jag.

Tillbaka till rutinerna

Det bästa med att pendla till Etuna är morgonrutinen: Latte, ostfralla och Ipod samt eftermiddagsrutinen: Vatten, Läkerol och Magasin.

måndag 2 mars 2009

Denna vecka: resfeber

Och nu börjar resfebern slå till, såhär i nyktert tillstånd.
Gula febern-sprutor, malariatabletter, drickvaccin mot kolera.
Nattflygningar och klädkoder.

Jahapp. Så blir det nattlig ångest och onormalt täta tarmtömningar den här veckan också.

söndag 1 mars 2009

Presangerna

Jag fick så fina presanger att jag måste dela med mig av härligheten:

* Diamant, en karat
* Två flaskor champagne - en rosé och en i våtdräkt
* Fyra fina fina årgångsviner att avnjutas med andakt
* "Box Experience" - en helkväll med argentinsk tango
* Presentkort på en restaurang i F12-gruppen (Kan bli Le Rouge!)
* Teaterkväll för två, inklusive barnvakt!
* Stort härligt fruktfat från Matéus
* En fin bok om maten i Östafrika
* En safarihatt
* Fantastiska blommor

Och så lite tusenlappar att torka rumpan med - don efter person, eller hur var det?

Överskottsenergi?

Ja, inte hos mig. Maken maken maken. Vem är det jag är gift med, egentligen? Sa jag att han lagade söndagsstek idag också? Själv är jag redo att lägga mig ner och dö vid det här laget.

Vilken fest!

Alltså, gårdagen var nästintill obloggbar.
Obloggbar eftersom inga ord eller dåligt tagna bilder i världen skulle göra den rättvisa.

Det var ett sjudundrandes kalas, helt fantastiskt!

Polska källaren måste upplevas - det är spetsdukar och röda sammetssoffor, det är Piaf i högtalarna och källarvalvets gemyt. Så anlände gästerna, så många vackra och roliga människor har sällan skådats på samma plats, vi skålade i fördrink på bisonvodka, åt polsk rödbetssoppa, drack sval öl och gott vin, åt bigos (polsk surkålsgryta) på rösti (otroligt gott!), sjöng Carmencita så att taket lyfte, det hölls tal, jag blev tårögd så många gånger och maken i egenknuten fluga gjorde mig som vanligt stum av så mycket kärlek att hjärtat värker. Förutom ett kort men mycket känslosamt tal langade han även fram en klippa, se nedan. Galet. Den är helt underbar.Och bästaste vännerna sjöng en egenskriven sång, höll tal och stämningen var så hög och så glad. Kollegorna spexade och förärade mig både safarihatt och tusenlappar för bakdelen. Mycket skånska och många referenser. Så många glada skratt!

Jag är rätt välförtjänt sliten idag, sov till halv tolv (!), men går runt med ett fånigt lyckligt leende på läpparna.

Jag tror faktiskt det här var den bästa födelsedagen på många år!

The Rock

The Rock